Matilda Nilsson

ibland är livet prima ballerina. pannkakor en måndag, kvällen kunde inte sluta bättre. godare. mums. med hemmagjord sylt a la larsson. och självklart amerikansk spraygrädde. inget man kan undgå. kollade på någon konstig film också, men alla vi ( lovisa, mathilda & ida ), fastnade för slutet eftersom då ordnade allt upp sig. tjejer som  vi är. vi ger ju järnet in i det sista. det ska man alltid göra.

skypade med matilda förut, min söta vän från sverige. (försöker hålla alla matildorna på plats här) i alla fall. det var längesen vi skypade. eller innan jag åkte till san diego. så vi hade mycket att prata om, känns knasigt att jag sitter på andra sidan jorden ibland tyckte hon, och då började jag tänka lite. för har nog fortfarande inte fattat att jag är här. och om en månad ska jag hem. på min brors student. dock bara 4 dagar knappt. men värt för att få träffa alla dem som inte kommer och hälsar på här och min älskade mamma. dagen efter jag kommit hem hit till new york kommer matilda och evelina hit. har jag det bra eller har jag det bäst? bra tajming där känner jag.

nu ska jag hoppa i säng, det är ju trotsallt en arbetsdag imorgon också. och jag måste ge järnet. varje dag. i alla lägen. det är så vi gör det.