Matilda Nilsson

I helgen har jag tagit det lugnt. Fredag kväll bestod av häng i min källare med Stephanie och Emily. Trötta tjejer med träningsvärk i hela kroppen orkade inte göra något annat än att sitta och snacka massa strunt. Sen gosade vi ner oss och somnade gott. Vaknade upp förkyld och febrig. Låg kvar i sängen fram till tre. Hoppade in i duschen, sminkade mig och klädde på mig - kände mig lite mer människa än vad jag hade gjort innan. Runt 5.30pm gick jag upp och tog över barnen från föräldrarna då dem skulle iväg på kalas. Gosade lite med ungarna innan dem fick hoppa i säng. Läsa böcker, sjunga sånger och hitta på en berättelse - sen blev det tyst från allt barnchattrande. Stephanie och Amanda (en ny tjej i Larchmont, kommer även ifrån Jönköping) kom till mig och vi åt pizza och pratade om allt möjligt tills klockan blev 11pm. Sedan gick jag och S ner till mitt rum, tjatade vidare om allt, utnyttjade Sirifunktionen på min telefon och sedan kom klumpen i magen... kollade om Cultural Care bokat mitt flyg hem. Och det hade dem. Så nu vet jag när jag är på svensk mark igen. Och det, damer och herrar, det är en konstig känsla. Tredje februari klockan 11.10  landar jag i Göteborg. Jag är i chocktillstånd.

____________________________________________________________________________________

Vaknade upp till strålande sol. Värme. Visst okej, det blåste lite med det

var väldigt skönt i solen. Så jag och Stephanie bestämde oss för att hämta

brunch från Stanz och åka ner till stranden i Larchmont...